Historia

Detta är ett smakprov ur ”Glimtar ur Runemos historia”. Hela boken kan köpas här.

”Pliss-Olle” -Trollkarlen från Runemo- ”Mr Siwer”

Många Alftabor, Runemobor och även övriga, som på ett eller annat sätt stiftat bekantskap med denna bygd, ler säkert igenkännande när de läser ovanstående rubrik. ”Pliss-Olle”, Ja visst ja!, säger en del. ”Trollkar’n från Runemo”? Vem var det?, säger kanske andra. Åtminstone de, som minns tillbaka till mitten av 60-talet, när ”Pliss-Olle” avled, kan säkert svara på dessa frågor. Denna artikel är på intet sätt ämnad som någon historisk dokumentation, utan mer som en liten påminnelse om den mycket färgstarka person, som ”Pliss-Olle” var.

”Pliss-Olles” stuga var smal och bestod av tre rum i linje, efter varandra. Det första rummet var kök Där satt Kerste och rörde i grytor på järnspisen. Det andra rummet var sparsamt möblerad med två sängar. Sedan det sista rummet! Dit in fick endast Olle själv gå. Det rummet var också alltid noggrant låst och nyckeln gömd för andra. Därinne fanns trolleri-grejorna och allt annat hemligt. Olle turnerade nämligen runt i landet som magiker, under namnet Mr Siwer. 


nefab

I slutet av fyrtiotalet började distribution av varor till den svenska dagligvaruhandeln att centraliseras. I samband härmed växte behovet av nya förpackningslösningar. Nefabs lätta och starka lådor kom att bli ett intressant alternativ. 1949 lade KF (Kooperativa Förbundet) den första ordern på 1000 brödlådor. Detta år räknas som det moderna Nefabs startår.


Elektriska installationer började troligtvis utföras i Runemo omkring åren 1914-1915, då med 2 trådar endast för belysning (sk en-fas). Kraft för motorer – sk 3-fas – kom först senare. Före elektricitetens ankomst fick man all belysning från fotogen- lampor, karbidlyktor och stearinljus (kanske t o m talgljus). Karbid användes under åren 1914-1918 eftersom fotogen ej fanns under första världskriget.


Alfta Ovanåkers Allmänna Telefonförenings nät omfattade även Runemo. Föreningen startade 1889 och upphörde den 1 februari 1952. Systemet gick ut på att använda endast en tråd i luften och en i marken som jord. Kostnaden var endast 20 kr per år, 36 kr de sista åren. Samtalstiden var obegränsad. Telefonväxeln var inrymd hos Teodor Anderssons, gården närmast Betelkyrkan, nuvarande Birger Qvicks.